Helene T Dehring

En mardröm men verklighet för många!

Kränkande särbehandling/mobbning/personliga påhopp är vardag för minst ca 350 000 vuxna människor i Sverige, inom arbetsliv, föreningar och grupper av olika slag. Detta är otroligt sorgligt och det allra sorgligaste det är den flat- och feghet som blundar och trots kännedom inte vågar ingripa. Tystnadskulturen omgärdar det hela.

Inom forskningen grundar sig mobbning på två förklaringar, dels att mobbaren anses ha en aggressiv personlighet medan mobboffret uppfattas ha ett mer ängsligt personlighetsmönster. Den andra förklaringen grundar sig på fördelningen av makt och inflytande i socialt samspel (Fors, 1994).

I homogena arbetsgrupper, föreningar och liknande dominerar ett likhetstänkande, som motverkar ett kreativt och öppet samtalsklimat. Om någon i gruppen avviker från gruppens norm, antingen en kompetent, drivande person eller en ängslig och sårbar person, blir denne lätt ett mobboffer. Mobbningen börjar initialt med att omgivningen förändrar bilden av den mobbade så att han eller hon ska bli betraktad som konstig. (Hallberg, 2004).

Från forskningshåll definerar Einarsen m fl.mobbning: när en eller flera personer under en längre tid känner sig utsatta för negativa handlingar från en eller flera andra personer i en situation, där den som drabbas har problem med att försvara sig mot dessa handlingar.

VUXENMOBBNING

Det finns mycket att säga om mobbning och kränkande särbehandling men som framgår av bl.a. forskning spelar behovet av att ha makt en roll, behovet av att vara boss och att vara den som bestämmer.

Att vuxna människor i arbetsliv, föreningar och olika grupper utsätts är mycket beklämmande. ”Krångla inte och lägg dig inte i allting”, du behöver inte kännedom. Du tuggar för mycket, du behövs inte”.

Kränkande och personliga påhopp som präglas av grov respektlöshet och bryter mot allmänna heders- och moralbegrepp om hur människor bör bemötas. När någon i omgivningen är medveten om förekomsten men blundar och låter diskrimineringen fortsätta är det ett fegt tillvägagångssätt som möjliggör för den dåliga kulturen att fortsätta.

Självfallet önskar man ett större mod och väsentligt mer civilkurage från omgivningen. Det är nämligen också känt att när den här formen av kränkande budskap framförs till någon särskild person får de en effekt att förminska och att den utsatte bli alltmer tyst.

SJÄLVMORD ”Det kan vara så illa att minst 100 vuxna personer per år tar sitt liv p g a mobbning i arbetslivet” menar Stefan Blomberg som är psykolog och doktorand i Linköping och länge har studerat problematiken. Forskningen säger att ju allvarligare utsattheten är desto större blir hälsoriskerna. Risken för att drabbas för depression är nästan tre gånger som stor som för dem som inte utsätts. Drabbade riskerar att få ohälsa som liknar den som uppkommer efter svår misshandel, tortyr och liknande.

URHOLKNING AV DEMOKRATIN Från forskningshåll framgår även att den utsatte ofta betraktas som ett hot eller hinder av den som mobbar. En mobbare trakasserar gärna en annan person för att få mer makt och genom att först tala om sin egen vilja och sedan önska gehör istället för att först gå laget runt och lyssna in olika uppfattningar finns inte på kartan körs av den vill ha egenmakt.

Demokratisk ordning och i vissa fall också större kompetens prioriteras inte.

För den som känner till hur en demokratisk ordningen ska ske och noterar särbehandling kan det kännas besvärande men om är man är ny, saknar erfarenhet eller helt enkelt saknar civilkurage då väljer man att vara tyst och vill inte vara den som ”krånglar”.

Då väljer man i stället att låtsas som ingenting och att det blir lugnt och trevligt möte/arbetsplats. Man mörkar och lägger locket på och ett osunt klimat kan fortsätta. Så kan ett typiskt mobbningsfall se ut.

MEDLÖPARE. Att inte våga ta ställning när en eller flera i omgivningen har kännedom om att särbehandling pågår är det en svaghet.

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING När vi pratar om kränkande särbehandling är ”mobbning” oftastdet uttryck vi i dagligt tal använder. Definition enl. arbetsmiljöverket: ”Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt, och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.”

En form av kränkande särbehandling är att diskriminera någon. Det kan yttra sig på olika sofistikerade sätt, i personliga påhopp och nedvärderande kommentarer där föraktet för en annan person används i en diskussion ”Du är uppe i det blå”, är ord som sårar, kränker och förminskar.

SVAGT LEDARSKAP Ofta spelar flera olika faktorer in men inte sällan är svagt ledarskap en faktor. I en grupp kan både chefer och medarbetare utsättas för särbehandling. Att exempelvis undanhålla information, ignorera eller särbehandla genom att systematiskt berömma en grupp men samtidigt bemöta en annan person med tystnad är ett exempel på mobbning. Det är att utsättas för grov respektlöshet som syftar till försämrad självkänsla och otrygghet.

ATT SYSTEMATISKT OCH UNDER LÅNG TID BLI UTSATTför särbehandling genererar negativ energi och risken att stå i fokus för både fysisk och psykisk farlig påverkan är uppenbar. I sådana fall är det viktigt att anmäla eller lyfta problemet till någon högre upp i organisationen. Tyvärr är det är inte alltid som det finns någon ansvarig att anmäla till högre upp, det kan ju vara den ledande som är den som mobbar. Om så är fallet är den bästa lösningen oftast att komma så långt bort som möjligt från en sådan destruktiv miljö, dvs lämna platsen åt sitt öde och gå vidare till områden och människor som istället genererar positiv energi.