Efter alla mina års yrkeserfarenhet i sjukvården och
tusentals möten med patienter är det min bestämda uppfattning att
vi inte kan dra alla patienter över en kam. Den enskilde patienten och helheten
är det viktigaste. Det borde vara en självklarhet att vi som är vårdpersonal lyssnar
och gör vårt bästa för att sätta oss in i patientens berättelse. Så långt som
möjligt ska patientens valfrihet tas till vara.

Vi måste ha bra rutiner och
kontinuerligt arbeta med förbättringar, det är en prioritet som är jätteviktig.

Tänk om
det inte fanns anhöriga
Tre
fjärdedelar av all vård och omsorg i Sverige ges av anhöriga. Deras insatser är
ovärderliga. Jag tror inte det finns någon tydlig statistik över hur många
anhöriga det finns som vårdar en närstående i Värmland men det vore värdefullt
att få klarhet om detta.

Vi som arbetar i hemsjukvård, vårdcentral och sjukhus ska
samarbeta mer för att synliggörs det värdefulla arbete som anhöriga utför. Som vårdpersonal
måste vi även ha som rutin att i alla led ställa frågan om det finns anhöriga
med i bilden och erbjuda dem stöd här och nu.

Det finns många aktiviteter som kan underlätta en tung
och ansvarsfylld vardag, t ex avlösning i hemmet, besök och väntjänst,
anhörigcirklar, temadagar, afasistöd mm.

Alla ska
inte åka in till doktorn eller till sjukhuset.
När man har behov av sjukvård är primärvården, vårdcentralen,
distriktsköterskan oftast det naturliga förstagångsvalet. Det är inte alltid
akutmottagningen som är det bästa. Redan för femton år sedan var min
övertygelse att en frisk doktor ska göra hembesök hos en sjuk patient. I dag
finns det en bedömningsbil med läkare och sjuksköterska i Karlstad men min
förhoppning är att denna form av sjukvård ska utvecklas mycket, mycket mer.

Det
räcker inte.
Vi har många
goda medarbetare med en enormt god kompetens men kontinuiteten och kunskapen om
hur vi ska bemöta och behandla patienter med flera kroniska sjukdomar måste
öka. Mitt arbete som ledamot i Patientnämnden
och de erfarenheter som där framkommer från både patienter och anhöriga, visar
att det finns mer att göra och måste vi ta tillvara och använda denna statistik
om händelser till utveckling och förbättringar i vården.

Patienten ska inte hamna mellan stolarna utan vårdkedjan
ska vara sammanhållen. En fast läkare och kontinuitet i primärvården innebär en
viktig trygghet.

Avancerad sjukvård i hemmet. Jag vill att vi ska ha bedömningsbilar i
hela Värmland för att höja kvaliteten
inom akutvården och för att patienten inte ska behöva åka till akuten i onödan.
Som jag tidigare sagt har jag sett
behovet av en frisk doktor som gör hembesök hos en multisjuk och skör patient.
Nu finns läkare och sjuksköterska som utgår från Resurscentrum och som gör
hembesök. Min önskan är att det utvecklas till att bli fler och bli vanligare.

Multisjuka och sköra ska inte
behöva åka fram och tillbaka mellan akutmottagningen och hemmet. Samarbete mellan
kommun och landsting är oerhört viktigt för att patienten inte ska falla mellan
stolarna.

Barn och ungas psykiska hälsa. Det gör mig så ont när jag ser
barn och ungdomar som far illa och mår dåligt. Barnen och unga måste fångas upp
snabbt. I mitt arbete som distriktsköterska har jag haft hand om BVC
(barnavårdscentral) hette det förr och gjort många hembesök hos barnfamiljer
och jag har även arbetat som skolsköterska så jag vet vad viktigt det är att
hjälp och stöd sätts in tidigt.

Vuxna. Inte bara barn och unga har det jobbigt.
Ångestsyndrom, depressioner m.fl och inte minst missbruk innebär stort lidande
för de som drabbas och även deras anhöriga. Våld i nära relationer där det
troligen finns ett stort mörkertal måste synliggöras och förebyggas.

Vårdpersonal ska ha
fingertoppskänsla och vara lyhörda i sitt arbete med människor som har psykiska
besvär och för att de ska få hjälp och stöd och tidiga insatser.

Vi måste arbeta för kraftigt minskade väntetider både till barn-
och ungdomspsykiatrin och till vuxenpsykiatrin. Vid vissa psykiska sjukdomar
borde det vara möjligt att själv lägga
in sig. Nolltolerans emot självmord är en självklarhet.

Digitalisering. Vi behöver många ingångar till vården för att tillgängligheten
ska vara god, därför är det viktigt med digitalisering. Tänk dig småbarnsmamman
som har svårt med barnvakt men behöver komma i kontakt med en doktor. Det kan
hon hemma vid köksbordet, via Kry. Eller patienten som bor långt ifrån en
vårdcentral som kan sitta hemma i soffan och få hjälp av en terapeut med kognitiv
terapi, afasiträning av logoped er träning och rehabilitering av sjukgymnast.
Jag tror det är viktigt med olika typer av vårdkontakter.

Tillit och ansvar. Chefer ska vara närvarande, se, uppmuntra och visa förtroende för varje
medarbetare. Chefer måste vara goda ledare. Medarbetarna måste ha
möjlighet och känna att de kan påverka sin situation.

Kunskapsutveckling och
utbildning behövs för att möta vårdens utmaningar.