Nato – hjälpare eller stjälpare
Arrangör Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond, Forte och
Formas.
Sverige har sedan länge lämnat neutralitetspolitiken och
försvarssamarbetet med andra länder har ökat. Samtidigt säger regeringen att
alliansfriheten består och att ett Nato – medlemskap inte är aktuellt.
Ska Sverige ansluta sig till Nato eller fortsätta att vara militärt
alliansfritt?
Medverkande i det här superintressanta seminariet var Per Ahlin,
jurist och forskare í folkrätt vid Stockholms universitet, f.d. reporter och
utrikesredaktör på DN, Malena Britz institutionen för säkerhet, strategi och
ledarskap statsvetenskapliga avdelningen, Försvarshögskolan och Allan Widman
(L) riksdagsledamot, ordförande i försvarsutskottet samt Jan Salestrand
stadssekreterare i Försvarsutskottet.
Budskapet var tydligt: att gå med i Nato är nödvändigt samt att
varje land har ett eget ansvar för att be om hjälp. Detta ansåg samtliga
i panelen utom Salestrand från socialdemokraterna som ansåg att man överdrev.
Han menade i stället att Rysslands nuvarande upprustning av försvaret är
ett utslag av att vilja modernisera en gammal och omodern utrustning. Vidare
ansåg han att det inte finns tillräckligt starka skäl för Sverige att gå med i
Nato.
Jan Salestrand säger att vi har haft en alliansregering i 8 år men
att Nato nu verkar vara den enda och viktigaste frågan. Marlena Britz
svarar att 32 – 37 % vill att vi ska bli medlemmar i Nato.
Att vara med i Nato är det enda och stora samarbete som gäller
vilket Jan Salestrand då inte håller med om utan han tror att ett medlemskap i
Nato inte skulle försätta Sverige i en starkare position.
Uhuuu, det är inte helt okomplicerat!
